värdelös dag

Den enda positiva jävla saken idag har nog varit fotbollsträningen, som faktiskt gick bra.
Allt det andra kanske inte är att hurra så mycket över. Vädret var ju kasst, det har varit en del motgångar, lite tråkig dag överhuvudtaget. Men som sagt, det som man inte dör av gör en bara starkare.

Jag ska nog inte sticka under stolen med att jag är inne i en lite känslig period. Faktiskt vet jag inte riktigt varför, det bara är så. Men det blir bättre snart antar jag, för alla har väl sådana perioder, eller? Jag stör mig på mycket, vet inte varför. Känner att mycket är mitt fel och att jag inte kan göra något åt saker som jag så himla gärna skulle vilja göra något åt. Det är svårt att känna att man inte räcker till, när man verkligen behövs.

Vi har försökt att hjälpa dig tjejen, men ingen orkar längre. Bollen ligger hos dig och det är du som måste ta tag i dina problem och inse att något måste göras åt dem. Tar du bara tag i allt och erkänner det för dig själv så kommer du att få allt stöd du behöver, av oss.

Och du, älskade du. Jag är ledsen att jag inte riktigt förstår och att jag inte alltid räcker till. Det gör ont att känna så, men alla räcker inte till ibland. Vännen, jag vet att det kanske känns hopplöst ibland. Människor förändras, situationer förändras och det blir andra tider. Men för det behöver det inte betyda att allt detta förändras till det sämre, det kan bli tvärtom. Allt är värt en chans. Jag vet att du är rädd och jag kan erkänna att du inte är ensam om det, jag är också rädd och du är aldrig ensam.
När man förändras och utvecklas som människa, genom en vänskapsrelation, tycker jag att det är äkta vänskap. Jag har förändrats, du har förändrats och jag tror faktiskt att båda har förändrats till det bättre.
Det är sådant som gör en lycklig att se tillbaka på saker och ting, det tycker i alla fall jag. Jag är lycklig när jag ser tillbaka på de förändringarna och utvecklingarna, det hoppas jag att du också är.
(Monica - For you I will)

Näe, tror att jag har försökt få in någon liten poäng i det här inlägget. Vet inte om jag lyckades så bra, men vet att det i alla fall berör vissa. Jag har även fått skriva av mig och dagen känns inte längre som den hemskaste i mitt liv, vilket är positivt det också. Men det blir nog ändå snart sängdags, för jag antar att det är en bättre dag som väntar imorgon.

Till sist ska jag bara säga att jag längtar sjukt mycket. Jag längtar så sjukt mycket efter det där förbannade körkortet. Jag förstår inte hur det kan vara så lång väntetid på uppkörning ändå. Meeen .. den som väntar på nåt gott ... väntar alltid för länge.

PUSS och godnatt

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0