Idag är det torsdag. Klockan är kvart över fyra på morgonen och jag har ännu inte somnat. Vissa nätter går det ju så himla bra men andra fungerar det inte alls. Men det är ju i alla fall mycket bättre nu än tidigare, så man får vara glad åt det lilla.

Vet att jag har varit oförskämt dålig på att blogga på senaste. Men där ovan har ni väl den största orsaken till varför jag inte har haft ork. Sedan har jag väl känt att jag inte har fått ut speciellt mycket av det heller, det är som det är.

Varför jag skriver just nu kan man ju också fråga sig. Kändes som en bra idé när jag ändå inte kan sova och jag har sett att det fortfarande är folk som besöker bloggen. Ska ta och kliva upp och äta något snart, så får jag väl se om jag kan sova något sedan. Som tur är har jag långledighet nu. Torsdag-måndag är jag ledig och det känns helt underbart. Ska bara ta hand om mig själv och göra det jag tycker om. Förhoppningsvis umgås med dom jag tycker om också.

I helgen åker Jossis pojkvän bort. Så det blir till att sova där åtminstone lördagnatt. Det känns helt otroligt att dom har skaffat lägenhet, så himla roligt och så himla fint dom har gjort! Klart jag saknar henne lite här hemma, men vi ses ju så ofta ändå tack vare jobb och annat, så jag är mest glad för hennes skull! :)

Eftersom jag ändå inte kan sova nu och det kommer dröja innan jag gör det, så kan jag lika gärna passa på att följa med Lasse och vakta på lite älg. Han hade sett två stycken igårkväll när han åkte hem, så jag hoppas att det blir lite action. Sedan kan jag åka hem och förhoppningsvis sova några timmar innan jag ska äta lunch med sis och favvo!

Jag vill också bara säga att jag älskar mina vänner och min familj. Fotbollen är självklart också en stor del som är älskad, helt underbart lag. Utan allt detta skulle jag inte vara mycket. Man känner så väl vilka som är ens riktiga vänner och vilka förstår en. Man behöver inte alltid säga något, det räcker bara att man är där, man förstår ändå helt enkelt. Att sedan bli älskad för den man är och inte efter hur man mår, det får en att inse vilka som verkligen bryr sig och älskar en.

Man skulle kunna säga som ordspråket: Älska mig som mest, när jag förtjänar det minst, för då behöver jag det bäst.

Nu ska jag kliva upp! Ha det bra tills vi hörs nästa gång!