Det är väl ungefär där jag står nu. Känslor och tankar som kastas upp och ner hela tiden i hopp och förtvivlan, glädje och sorg. Man känner sig liksom en aning vilsen och förlorad men inser att när stormen är över så står man där starkare och bättre än tidigare.

Så, vad som hända skall och allt sånt visar sig med tiden, men jag vet att allting alltid löser sig på ett eller annat sätt. Oavsett hur det blir så kommer det att bli bra i vilket fall som helst, det vet jag. Jag är okej och allt kommer att bli ännu mer okej och tillslut bra, eftersom.

Jag är bara otroligt glad att jag har så otroligt fina vänner och en helt underbar familj, ni är verkligen världens bästa.

Nu tänker jag åka iväg och mysa lite :) Sköt om er så hörs vi! :) Puss och kram.